4.11.2026 09:33:09 CET | Sveriges Riksbank
To reduce currency risk on its balance sheet, the Riksbank plans to finance the equivalent of around SEK 200 billion of the foreign currency reserve with foreign currency loans via the Swedish National Debt Office. The intention is also to replace the FX swaps that the Riksbank has used for currency hedging since 2023. This change is not intended to affect the long-term size of the foreign currency reserve and does not serve any monetary policy purpose.
Given the balance sheet’s sensitivity to exchange rate movements, the Riksbank is reviewing the financing of the foreign currency reserve, including the use of FX swaps. The purpose is to reduce currency risk on the balance sheet.
Following a decision in 2021, the Riksbank has chosen to self-finance the foreign currency reserves, meaning that assets in foreign currencies on the balance sheet are offset by liabilities in Swedish kronor. In accordance with the Sveriges Riksbank Act of 2023, the Riksbank now plans to gradually replace this with loans in foreign currency from the Swedish National Debt Office, in an amount equivalent to around SEK 200 billion. Foreign currency loans help to reduce the currency risk on the Riksbank’s balance sheet, as changes in the exchange rate cancel each other out when both assets and liabilities are denominated in the same currency. The intention is also to replace the FX swaps that the Riksbank has used for currency hedging since 2023.
The Riksbank provisionally intends, starting in the first quarter of 2027, and provided market conditions remain stable, to borrow foreign currency via the Swedish National Debt Office equivalent to approximately SEK 200 billion.
Implementation would consist, on the one hand, of the sale of foreign currency for Swedish kronor and, on the other hand, of the replacement of existing FX swaps. Full implementation is expected to take 12–18 months. The transactions will be spread evenly over the period to minimise the impact on the exchange rate. Further information on how this will be implemented will be presented in conjunction with the monetary policy decision in December.
The change is not intended to affect the long-term size of the foreign currency reserve and does not serve any monetary policy purpose.
Under the Sveriges Riksbank Act, the Riksbank may decide to borrow foreign currency to finance the foreign currency reserve. The management of these foreign currency loans is handled by the Swedish National Debt Office. At the time of the decision, total borrowing may amount to a maximum of 5 per cent of GDP.
About the foreign currency reserve
Like most other central banks, the Riksbank manages a foreign currency reserve. At the end of October, its value amounted to approximately SEK 450 billion. The purpose of the foreign currency reserve is to meet the Riksbank’s need for foreign currency for measures that require such currency (contingency needs). The foreign currency reserve is primarily intended to provide liquidity support in foreign currency to, among others, banks operating in Sweden, to intervene in the foreign exchange market, and to fulfil Sweden’s obligations in the International Monetary Fund’s (IMF) system of Special Drawing Rights (SDRs). The assets in the foreign currency reserves shall be managed at low risk, taking into account the Riksbank’s status as a central bank and the purpose of the asset holdings.
Contacts
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
About Sveriges Riksbank
The Riksbank is Sweden’s central bank. We are to ensure that inflation is low and stable over time, contribute to the stability and efficiency of the financial system and make sure that payments can be made. The Riksbank also issues Sweden’s banknotes and coins.
Attachments
PRM, The Riksbank plans to finance part of the foreign currency reserve with foreign currency loans via the Swedish National Debt Office.pdf
Memorandum, Financing of the Foreign Currency Reserve.pdf
4.11.2026 09:33:09 CET | Sveriges Riksbank
För att minska valutarisken på balansräkningen planerar Riksbanken att finansiera motsvarande cirka 200 miljarder kronor av valutareserven med valutalån via Riksgälden. Avsikten är också att ersätta de valutaswappar som Riksbanken använt sedan 2023 för valutasäkring. Förändringen syftar inte till att påverka storleken på valutareserven över tid och har inget penningpolitiskt syfte.
Mot bakgrund av balansräkningens känslighet mot växelkursförändringar ser Riksbanken över finansieringen av valutareserven inklusive användningen av valutaswappar. Syftet är att minska valutarisken på balansräkningen.
Efter beslut 2021 har Riksbanken valt att egenfinansiera valutareserven, vilket gör att tillgångar i utländsk valuta på balansräkningen motsvaras av skuld i svenska kronor. I enlighet med riksbankslagen från 2023 planerar nu Riksbanken att gradvis ersätta detta med lån i utländsk valuta från Riksgälden upp till ett belopp motsvarande cirka 200 miljarder kronor. Valutalån bidrar till att minska valutarisken på Riksbankens balansräkning eftersom effekter av förändringar i växelkursen tar ut varandra när både tillgångar och skulder är i samma valuta. Avsikten är också att ersätta de valutaswappar som Riksbanken använt sedan 2023 för valutasäkring.
Riksbanken avser preliminärt att med start första kvartalet 2027, om marknadsförhållanden är stabila, låna utländsk valuta via Riksgälden motsvarande cirka 200 miljarder kronor.
Ett genomförande skulle dels bestå av försäljning av utländsk valuta mot svenska kronor, dels ersättning av nuvarande valutaswappar. Det fullständiga genomförandet beräknas ta 12–18 månader. Valutatransaktionerna kommer att spridas jämnt under perioden för att minimera påverkan på växelkursen. Mer information kring hur detta kommer att gå till presenteras i anslutning till det penningpolitiska beslutet i december.
Förändringen syftar inte till att påverka storleken på valutareserven över tid och har inget penningpolitiskt syfte.
Enligt riksbankslagen får Riksbanken besluta om upplåning av utländsk valuta för att finansiera valutareserven. Upplåningen av valutalån sköts av Riksgälden. Den samlade upplåningen får vid tidpunkten för beslutet motsvara högst fem procent av BNP.
Om valutareserven
Riksbanken förvaltar, i likhet med de flesta andra centralbanker, en valutareserv. I slutet av oktober uppgick värdet på den till cirka 450 miljarder kronor. Syftet med valutareserven är att tillgodose Riksbankens behov av utländsk valuta för åtgärder som förutsätter valuta (beredskapsbehov). Valutareserven ska framför allt kunna användas för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta till bland annat banker verksamma i Sverige, intervenera på valutamarknaden samt fullgöra Sveriges åtaganden i Internationella valutafondens (IMF) system för särskilda dragningsrätter (SDR). Tillgångarna i valutareserven ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet.
Kontakter
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
Om Sveriges Riksbank
Riksbanken är Sveriges centralbank. Vi ska se till att inflationen är låg och stabil över tid, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och att det går att göra betalningar. Riksbanken ger också ut Sveriges sedlar och mynt.
Bilagor
PRM, Riksbanken planerar att finansiera en del av valutareserven med valutalån via Riksgälden.pdf
PM, Finansiering av valutareserven.pdf
