16.10.2025 10:30:00 CEST | Sveriges Riksbank
The Riksbank generally supports the proposals in the memorandum “Utveckling av makrotillsynsområdet” (Development of the macroprudential policy area). The Riksbank is in favour of the proposal that the Riksbank should be responsible for setting the countercyclical buffer rate. However, the Riksbank considers that the proposed macroprudential toolbox needs to be supplemented, as it lacks an income-based instrument. The Government should therefore propose the introduction of a loan-to-income limit.
Important interaction between the Riksbank’s liquidity support measures and countercyclical buffer rates
An important difference between the countercyclical buffer rate and other capital-based macroprudential measures is that it aims to address cyclical rather than structural systemic risks. In times of risk build-up, the countercyclical buffer rate may be increased, and in contrast to other buffer requirements, it should be lowered in the event of a severe shock. It therefore has more the character of a crisis management tool. The role of the buffer in crisis management has been strengthened by Finansinspektionen’s application of a positive neutral level. The application means that the buffer rate is above zero even in a normal situation and that reductions in the buffer rate are mainly relevant in the event of more extensive disturbances.
“The Riksbank’s liquidity support measures in a crisis have a similar purpose to the countercyclical buffer requirement. It is therefore an advantage if the same authority decides on the measures. In addition, the Riksbank’s broad analytical capacity – including both macroeconomic analysis and analysis of systemic risks – provides good conditions for assessing when changes to the buffer rate are justified,” says Governor Erik Thedéen
A loan-to-income limit should be part of the macroprudential toolbox
The Riksbank supports the proposals to retain the first amortisation requirement and the LTV limit. The Riksbank also supports the proposal to raise the LTV limit, although the benefits are uncertain and the measure also entails risks. However, the proposed toolbox lacks an income-based instrument. The Riksbank therefore considers that the Government should propose the introduction of a loan-to-income limit – in line with what is proposed in the report Reglering av hushållens skulder (Regulation of household debts).
“Historically, there are several examples of self-reinforcing spirals between housing prices and debt, with negative consequences for financial stability. An income-based instrument would be an effective brake on such a development, as incomes typically develop more stably than housing prices,” says Mr Thedéen.
It is important that authorities have access to data
It is proposed that borrower-based measures such as amortisation requirements and LTV limits should be regulated in a new law. Such an arrangement could create greater clarity and predictability and strengthen democratic legitimacy. At the same time, regulating these measures by law can pose challenges, as the costs of macroprudential measures are often visible and immediate, while the long-term benefits are more difficult to observe. There is therefore a risk that measures that are necessary from a stability perspective will be delayed, not taken or relaxed for political reasons.
To counteract this risk, it is crucial that the prudential authorities have good opportunities to draw the attention of the Government and Parliament to risks to financial stability. Finansinspektionen currently conducts extensive work on data collection, including through its in-depth analysis of mortgages. The Riksbank wishes to emphasise the importance of the authorities being given the conditions, within the framework of their tasks, to collect and analyse relevant data – not least on households.
Contacts
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
About Sveriges Riksbank
The Riksbank is Sweden’s central bank. We are to ensure that inflation is low and stable over time, contribute to the stability and efficiency of the financial system and make sure that payments can be made. The Riksbank also issues Sweden’s banknotes and coins.
Attachments
Press release, The Riksbank's consultation response regarding changes in the macroprudential policy area.pdf
Consultation response regarding The memorandum on development of the macroprudential policy area.pdf
16.10.2025 10:30:00 CEST | Sveriges Riksbank
Riksbanken tillstyrker i huvudsak förslagen i promemorian ”Utveckling av makrotillsynsområdet”. Riksbanken ser positivt på förslaget om att banken ska ansvara för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet. Riksbanken anser dock att den föreslagna verktygslådan för makrotillsynen skulle behöva kompletteras, eftersom det saknas ett inkomstbaserat instrument. Regeringen bör därför föreslå att ett skuldkvotstak ska införas.
Viktigt samspel mellan Riksbankens likviditetsstödjande åtgärder och kontracykliska buffertvärden
En viktig skillnad mellan det kontracykliska buffertkravet och övriga kapitalbaserade makrotillsynsåtgärder är att det syftar till att beakta cykliska snarare än strukturella systemrisker. I tider av riskuppbyggnad kan det kontracykliska buffertvärdet höjas, och i kontrast till övriga buffertkrav ska det sänkas vid en allvarlig störning. Det har därför mer karaktären av ett krishanteringsverktyg. Buffertens roll i krishanteringen har förstärkts genom Finansinspektionens tillämpning av en positiv neutral nivå. Tillämpningen medför att buffertvärdet ligger över noll även i ett normalläge och att sänkningar av buffertvärdet främst blir aktuella vid mer omfattande störningar.
”Riksbankens likviditetsstödjande åtgärder i kris har ett liknande syfte som det kontracykliska buffertkravet. Det är därför en fördel om samma myndighet beslutar om åtgärderna. Dessutom ger Riksbankens breda analyskapacitet – innefattande såväl den makroekonomiska analysen som analysen av systemrisker – goda förutsättningar för att bedöma när förändringar av buffertnivån är motiverade”, säger riksbankschef Erik Thedéen
Ett skuldkvotstak bör ingå i makrotillsynens verktygslåda
Riksbanken tillstyrker förslagen att behålla det första amorteringskravet och bolånetaket. Dessutom tillstyrker Riksbanken förslaget om ett höjt bolånetak, även om fördelarna är osäkra och åtgärden också medför risker. I den föreslagna verktygslådan saknas dock ett inkomstbaserat instrument. Riksbanken anser därför att regeringen borde föreslå att ett skuldkvotstak ska införas – i linje med vad som föreslogs i betänkandet Reglering av hushållens skulder.
”Historiskt finns flera exempel på självförstärkande spiraler mellan bostadspriser och skulder, med negativa konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Ett inkomstbaserat instrument skulle utgöra en effektiv broms mot en sådan utveckling, eftersom inkomster typiskt sett utvecklas mer stabilt än bostadspriser”, säger Thedéen.
Viktigt att myndigheterna har tillgång till data
Låntagarbaserade åtgärder såsom amorteringskrav och bolånetak föreslås regleras i en ny lag. En sådan ordning kan skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet samt stärka den demokratiska legitimiteten. Samtidigt kan en reglering i lag medföra utmaningar, eftersom kostnaderna med makrotillsynsåtgärder ofta är synliga och omedelbara, medan de långsiktiga fördelarna är svårare att observera. Det finns därför en risk att åtgärder som är nödvändiga ur ett stabilitetsperspektiv fördröjs, uteblir eller luckras upp av politiska skäl.
För att motverka denna risk är det avgörande att de stabilitetsvårdande myndigheterna har goda möjligheter att uppmärksamma regering och riksdag på risker för den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen bedriver idag ett omfattande arbete med datainsamling, bland annat genom sin fördjupade analys av bolån. Riksbanken vill understryka vikten av att myndigheterna ges förutsättningar att, inom ramen för sina uppdrag, samla in och analysera relevanta data – inte minst om hushållen.
Kontakter
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
Om Sveriges Riksbank
Riksbanken är Sveriges centralbank. Vi ska se till att inflationen är låg och stabil över tid, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och att det går att göra betalningar. Riksbanken ger också ut Sveriges sedlar och mynt.
Bilagor
Pressmeddelande, Riksbankens remissvar angående promemorian ”Utveckling av makrotillsynsområdet”.pdf
Remissvar angående Promemorian Utveckling av makrotillsynsområdet.pdf
