1.6.2023 09:30:01 CEST | Sveriges Riksbank
The high inflation and higher interest rates are challenging the stability of the global financial system. Recently, various crisis-related events have arisen abroad, requiring authorities to take measures to avoid a possible financial crisis. The Swedish financial system has worked well even during times of unease, but there are several vulnerabilities that are now posing challenges. This is particularly true of the highly indebted property companies, and the banks’ large exposures to the sector.
Challenges to the stability of the financial system
The rise in global inflation since 2021 has been the strongest and fastest in decades. Monetary policy has therefore been tightened rapidly. At the same time, the prices of various real and financial assets have fallen, interest-rate spreads between riskier assets and government bonds have increased and volatility has risen on several markets. Financial conditions have become significantly tighter.
Furthermore, several incidents have taken place over the past year, which have led to turbulence on the financial markets, not least this spring when major problems arose for banks in the United States and Switzerland, where the authorities needed to implement measures to avoid a potential financial crisis. This illustrates how vulnerabilities can be exposed when economic conditions change rapidly and unexpectedly, and how difficult it is to predict where problems will arise. The risks in the global financial system have increased.
Financial stability authorities must be vigilant of developments and be ready to take action under their respective mandates, should the situation require it. For example, the Riksbank can provide emergency liquidity assistance if necessary. However, it is important for market participants to realise that they cannot always count on support measures.
Property companies are under pressure from higher interest rates
The Riksbank has long noted the risks associated with the property sector in Sweden. Property companies are now under pressure from the higher interest rates, partly because their funding costs are increasing and partly because the value of their properties is falling. Several companies have large borrowing needs. The Riksbank considers it important that companies continue to strengthen their balance sheets. The banks also have an important role to play, both by maintaining the supply of credit to viable companies and within the framework of their lending, by requiring property companies to take measures to reduce their financial risks.
Household indebtedness and their short interest-rate fixation periods may entail risks for the stability of the macroeconomy, and in an unfavourable scenario, for financial stability. The Riksbank considers that structural reforms are needed to improve the functioning of the housing market and contribute to long-term sustainable debt development. Moreover, it is important to retain the amortisation requirement and mortgage cap.
Banking turmoil highlights how quickly liquidity problems can arise
The Riksbank considers that the bank turbulence in March provides reason to review the global regulatory standards for banks. Some lessons learned are that new technology and social media, as well as the design of the deposit insurance scheme, may have affected the extent and speed of the bank runs in the foreign banks.
The risk of significant withdrawals is assessed to be lower for the Swedish banks. Nevertheless, Swedish banks, like banks in general, are exposed to liquidity risks. This means that the Swedish banking system as a whole is dependent on confidence. In light of this, and given the banks’ important role in the supply of credit, it is particularly important that Swedish banks safeguard their good starting position. The Riksbank considers that the major banks should endeavour to have margins in addition to the capital and liquidity requirements, for example by showing restraint with large dividends and share buybacks. This would also safeguard confidence among their financiers.
The banks need to take responsibility for Bankgirot as a matter of urgency
Bankgirot is a central part of the Swedish payment system. For some years now, the banks have given low priority to Bankgirot’s operations, because they were intending to replace Bankgirot with P27. As P27 has now withdrawn its application for a clearing license, it is of the utmost importance that the banks take their responsibility for Bankgirot and ensure that the payment infrastructure functions well. The Riksbank has increased its oversight and is carefully monitoring how the banks manage Bankgirot.
A press conference with Governor Erik Thedéen and Olof Sandstedt, Head of the Financial Stability Department, will be held today at 11:00 am at the Riksbank, but pre-registered journalists can also participate and ask questions via Zoom. Press cards or the equivalent are required to participate. The press conference will be broadcast live at riksbank.se. Journalists who wish to participate and ask questions via Zoom must pre-register with the press office, either by telephone 08-787 0200 or by e-mail to susanne.meyer@riksbank.se, no later than 10.00 am on 1 June.
Contacts
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
About Sveriges Riksbank
The Riksbank is Sweden’s central bank. We are to ensure that inflation is low and stable over time, contribute to the stability and efficiency of the financial system and make sure that payments can be made. The Riksbank also issues Sweden’s banknotes and coins.
Attachments
Press release, The risks in the financial system have increased.pdf
Financial Stability Report 2023_1.pdf
Data, Financial Stability Report 2023_1.xlsx
1.6.2023 09:30:01 CEST | Sveriges Riksbank
Den höga inflationen och de högre räntorna utmanar stabiliteten i det globala finansiella systemet. Den senaste tiden har det också uppstått olika krisartade händelser i omvärlden, där myndigheter behövt vidta åtgärder för att undvika en möjlig finanskris. Det svenska finansiella systemet har fungerat väl även under tider av oro, men det finns flera sårbarheter som nu medför utmaningar. Det gäller framför allt de högt skuldsatta fastighetsföretagen, och bankernas stora exponering mot sektorn.
Utmaningar för stabiliteten i det finansiella systemet
Den globala inflationsuppgången sedan 2021 har varit den kraftigaste och snabbaste på flera decennier. Penningpolitiken har därför stramats åt snabbt. Samtidigt har priserna på olika reala och finansiella tillgångar fallit, ränteskillnaderna mellan mer riskfyllda tillgångar och statsobligationer ökat och volatiliteten på flera marknader stigit. Finansiella förhållanden har blivit väsentligt stramare.
Under det senaste året har det dessutom inträffat flera händelser som har medfört turbulens på de finansiella marknaderna, inte minst under våren då det uppstod stora problem för banker i USA och Schweiz, där myndigheter behövde sätta in åtgärder för att undvika en möjlig finanskris. Detta illustrerar hur sårbarheter kan blottläggas när de ekonomiska förutsättningarna förändras snabbt och oväntat, och att det är svårt att förutse var problem kan dyka upp. Riskerna i det globala finansiella systemet har ökat.
Stabilitetsvårdande myndigheter måste vara vaksamma på utvecklingen och stå redo med åtgärder utifrån sina respektive mandat, om situationen skulle kräva det. Riksbanken har till exempel möjlighet att ge likviditetsstöd. Det är dock viktigt att marknadsaktörerna inser att de inte alltid kan räkna med stödåtgärder.
Fastighetsföretagen pressas av högre räntor
Riksbanken har under lång tid uppmärksammat de risker som är förknippade med fastighetssektorn i Sverige. Fastighetsföretagen pressas nu av de högre räntorna, dels för att deras finansieringskostnader ökar, dels för att värdet på deras fastigheter faller. Flera företag har ett stort lånebehov. Riksbanken anser att det är viktigt att företagen fortsätter att stärka sina balansräkningar. Bankerna har också en viktig roll, dels genom att upprätthålla försörjningen med krediter till livskraftiga företag, dels genom att inom ramen för sin kreditgivning ställa krav på att fastighetsföretagen vidtar åtgärder för att minska sina finansiella risker.
Hushållens skuldsättning och deras korta räntebindningstider kan medföra risker för stabiliteten i makroekonomin och i ett dåligt scenario även för den finansiella stabiliteten. Riksbanken anser att det behövs strukturella reformer för att bostadsmarknaden ska fungera bättre och bidra till en långsiktigt hållbar skuldutveckling. Det är dessutom viktigt att behålla amorteringskraven och bolånetaket.
Bankoron understryker att likviditetsproblem kan uppstå snabbt
Riksbanken anser att bankturbulensen i mars ger anledning att se över de globala regleringsstandarderna för banker. Några lärdomar är att ny teknik och sociala medier, samt utformningen av insättningsgarantin, kan ha påverkat omfattningen och hastigheten i uttagsanstormningen i de utländska bankerna.
Risken för betydande uttag bedöms vara mindre för de svenska bankerna. Likväl är svenska banker, liksom banker överlag, utsatta för likviditetsrisker. Detta betyder att det svenska banksystemet i sin helhet är beroende av förtroende. Mot denna bakgrund, och givet bankernas viktiga roll i kreditförsörjningen, är det särskilt viktigt att svenska banker slår vakt om sitt goda utgångsläge. Riksbanken anser att storbankerna bör sträva efter att ha marginaler utöver kapital- och likviditetskraven, exempelvis genom att vara återhållsamma med stora utdelningar och aktieåterköp. På detta sätt värnar de förtroendet hos sina finansiärer.
Bankerna behöver skyndsamt ta ansvar för Bankgirot
Bankgirot är en central del av det svenska betalsystemet. Bankerna har sedan några år tillbaka nedprioriterat Bankgirots verksamhet eftersom de planerat att ersätta Bankgirot med P27. I ljuset av att P27 nu dragit tillbaka sin ansökan om clearinglicens är det av största vikt att bankerna tar sitt ansvar för Bankgirot och säkerställer att betalinfrastrukturen fungerar väl. Riksbanken har skärpt sin övervakning och följer noggrant hur Bankgirot hanteras av bankerna.
En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken men föranmälda journalister kan även delta och ställa frågor via Zoom. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. De journalister som vill delta och ställa frågor via Zoom föranmäler sig till presstjänsten antingen via telefon 08-787 0200 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 1 juni klockan 10.00.
Kontakter
Presstjänsten/Press office, +46 8 787 0200
Om Sveriges Riksbank
Riksbanken är Sveriges centralbank. Vi ska se till att inflationen är låg och stabil över tid, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och att det går att göra betalningar. Riksbanken ger också ut Sveriges sedlar och mynt.
Bilagor
Pressmeddelande, Riskerna i det finansiella systemet har ökat.pdf
Finansiell stabilitetsrapport 2023_1.pdf
Sifferunderlag Finansiell stabilitetsrapport 2023_1.xlsx
